mountainstream

Hade mitt vanliga söndags-häng-i-slottskogen idag. Nemomaistern va med. Gött va det ett bra tag fram till jag kännde något varmt på handen och huvudet. Kollade på handen och såg en vitt smörja med lite gult i. FÅGELBAJS!!! Not so nice. Bakfyllan som hade gömmt sig en aning (efter 4 kopppar kaffe) kom tillbaka så fort jag såg det. Mådde skit resten av dagen. Bättre va det inte när jag drog och kissade och när jag reste mig upp och kollade bak hade jag kissat 30 cm från en död fågel!

Jag bakfull, solbränd och med fågelskit i håret:

Jobb-intervjun gick bra tror jag. Dom skulle höra av sig inom en eller två veckor så jag tror jag får lägga ner med Siesta förhoppningarna (som är om en vecka).  Dock hade det varit stört najs och som en slags förfest innan Hultsfred (som är om tre veckor!!!). 
 
Suttit och kollat igenom mina peace and love bilder från förra året. Längtar så stört mycket synd bara att Bianca inte är med iår blir nog inte lika mycket knäppa saker.

     
     
     
    

Jag har kommir fram till att jag verkligen måste skriva en lista. Inte en "vad-jag-ska-göra-i-veckan-x-lista" utan mer "100-saker-jag-måste-göra-innan-jag-dör-lista". Är kanske inte världens roligaste heller men jag tror jag får ut mer av livet med en sån lista. Så lämna gärna förslag vettja! 100 saker är egentligen rätt lite har redan kommit på 10 så 90 kvar!

Jag kan inte riktigt känna något samband med den NOFX-frasen en måndagmorgon då det är lika svårt att vakna som att simma från göteborg till new york. Fast idag var det en lite annorlunda lite bättre måndag.

Först var det bara en vanligt skoldag. När jag kom hem satte jag mig och pluggade psykologi. När pappa kom hem tyckte han att jag var så duktig som satt och plugga så slängde en hulsfredbiljett på mig. Det pirrade till i hela kroppen på mig när jag höll i biljetten. allt kändes mer verkligt.

När jag kollade min mail senare på kvällen hade jag fått ett mail om en jobb-intervju. Kanske inte ska ta ut något i förskott men sommarjobbet kändes ett steg närmre. Dock vet jag inte hur många som kallats till intervjun och det är kanske väldigt liten chans att jag får jobbet men jag känner mig ändå väldigt glad till att överhuvudtaget få en intervju!

Dags för uppdatering, har gått ett antal dagar (två) på den nya veckan. Min tid har gått åt till att lära mig så mycket om Bellman som möjligt och hitta fakta om Navid Modiris liv. Ni undrar kanske vad de två snubbarna har för samband och det undrar jag med. Det är nämligen det mitt arbete kommer att gå ut på. Som vanligt har jag kommit igång alldeles försent och får nu panikplugga onsdag-lördag. Men det kommer att gå bra hoppas jag.

Hultsfred biljetten skulle varit beställd idag men tyvärr har det inte blivit så än men på torsdag smäller det! Malin total chokade mig när hon sa att det var mindre än en månad kvar. Det är sjuk vad fort tiden går. Men jag ska stanna upp i mitt liv då och då och bara njuta. Det gör en mycket glad och mer tacksam.

Nog om mina djupheter. Dags för vädret. En kallfront har kommit in över Göteborg och Sanna har fått lägga sina älsklingskläder på hyllan för ett tag. Det suger.

Hejdårå!

Idag har det  varit sommar. Stört varmt! Blond som jag är köpte jag kaffe istället för glass. Jag njöt alldeles för lite av den asgoda espresso house latten. Kanske skulle köpt islatte istället. Bra att tänka på till nästa gång. När jag kom hem såg jag iallafall att jag hade fått färg på ryggen. Men färgen va inte brun utan RÖD och färgen va inte på hela ryggen utan på ENA axeln. Bränner som satan. Som tur är har jag kvar aftersun från förra sommaren. Undra om sånt blir gammalt?
 

Har förövrig inte riktigt fått in mitt nya kamera leende än efter min nya tandställning jag fick i tisdags.

Nu ska jag erkänna en rätt kul men pinsam sak om mig själv som jag inte vet är så normalt:

Jag brukar stå framför spegelen och beundra mig själv, spänna magen lite, vifta med håret och känna mig skit snygg och perfekt. Så brukar jag öva på sexiga poser jag kan ha när jag tar mina ego-bilder. Sen börjar jag ta av mig kläderna. Ofta rätt långsamt. För att känna hur snygg jag är. Så kan jag stå vid spegeln halv naken och inspektera min kropp och se alla detaljer och oj.. vad va det? Lite magnum white hade fastnad på mitt nykelben.

Jag kan säga att allt det där va inte jättesant det som va mest sant var att jag hittade lite Magnum white på min kropp idag!

Trots att jag snart är myndig uppskattade inte mina föräldrar telefonsamtalet från polisen. Så de tvingade med mig till landet där jag sitter nu. Som tur är har jag en rätt stor familj så det är inte direkt tråkigt. Fast kommer snart att bli och röksuget gör det inte lättare att hålla humöret uppe.

Men imorgon drar jag mig hemåt. Vet inte riktigt vad som händer. Men nationella i matte b är planerat på torsdag så får väl använda hela söndagen till att plugga matte. Men imon är jag fit for party! Alltid redo om man säger så ;)
Frågan är bara om det händer något i en stad som göteborg.

Jag vet inte hur jag ska börja detta inlägg. Valborg blev som sånna dagar brukar bli, en besvikelse. Fast tillskillnad från andra gånger har jag iallafall en jävligt värd valborgs historia att berätta.

Det började med cortegen, förstod mycket mer än vad jag brukar göra. Efter det var det skansenkrona som gällde. En plats där  poliserna verkligen inte orkar ta sig upp med deras tjocka magar. Det största misstaget jag gjorde under kvällen var att lämna denna sköna plats med vacker utsikt. Så det var alltså slottsskogen som var nästa place to be. Men jag kom inte så långt. Några 100 meter in i slottsskogen påväg mot azaleadalen tog poliserna mig. Hällde ut kanske de 2 dl vin som jag hade kvar. I vanliga fall får man gå när de är klara. Men nu ville poliserna ha mitt personnummer och ringa till min pappa.

Sedan fick jag gå genom slottskogen med en polis på min högra sida och en polis på min vänstra fram till Linnéplatsen där min pappa hämtade mig. Jag kan inte direkt säga att jag var glad. Hela min kväll var förstörd. Valborg för alltid är förstörd. Fast lika bra är det. Mer överskattad helg får man leta efter.

Men jag undrade över en sak riktigt länge som jag egentligen hade velat fråga poliserna men inte riktigt orkade lägga energi på då. De sa till mig att de gjorde som de gjorde för att stoppa all misshandel, alla våldtäkter och alla ungdomsfyllor. Har det då verkligen inte något bättre för sig än att ta två av sina män till att leda lilla mig genom hela slottskogen. Jag är snart myndig, jag var inte överdrivet full, jag hade koll på mig själv. Jag lovar att det fanns säkert över 1000 fjortisar som låg och spydde i ett dike som hade behövt poliserna något mer än vad jag behövde.
Men men. Man kanske inte ska vara så otacksam man vet aldrig vad som skulle hänt om det inte vore för poliserna!